En dödlig nervgas får människor att förvandlas till köttätande zombies. Smittan sprider sig blixtsnabbt via dricksvattnet och man försöker hitta på en snabb och enkel lösning. En grupp marinsoldater och några tjejer på väg ut på landet tvingas slåss mot de odöda som snabbt ökar i antal och armén ser ingen annan lösning än att utrota den del av befolkningen som drabbats.
Onödig Fakta:
- Filmen är även känd under namnet “Zombie Flesh Eaters 2 “
- Lucio Fulci spelade in 70 minuter av filmat material innan han fick lämna produktionen efter en stroke. Producenten Gaudenzi frågade den andre regissören Bruno Mattei för att ta över. Han klippte ner Fulcis material till 50 minuter och lade själv till 40 minuter.
- Bruno Mattei gör en cameo som soldat i filmen
- Marina Loi provspelade för rollen som Patricia men den rollen gick till en annan. Fulci gillade dock henne så mycket han gav henne rollen som Carole istället.
- Skallen som flyger ut från frysen var inte med i originalmanuset och var ditsatt av Fulci.
- Blue Hearts radiolista var faktiskt ett vanligt papper med texten “Spela Beatles” på.
- Som många andra italienska filmer som spelades in för en internationell marknad så fick skådespelarna ge sina repliker på engelska och sedan dubbades de om ändå. Endast ett litet antal av skådespelarna talade Italienska.
Det är något speciellt med italienska zombie-filmer speciellt om Fulci varit inblandad. Effekterna är både blodiga och underhållande.
Det dåliga med just italienska filmer som de satsat internationellt på är att dubbningen är extremt dålig. De som dubbar lever inte in i sina karaktärer och det låter sämre än i andra filmer som t.ex Disney. Kan även jämföras med de svenska dubbningarna på t.ex “hanna Montana” som jag av misstag råkat se på när de sändes på svensk tv.
Storyn är såklart inte lika bra som Romeros men filmen underhåller en ändå. Mycket bättre än dagens zombiefilmer i alla fall.