Onödig Fakta:
- Skämtet har använts av komiker för flera år som en uppvärmning. De brukar berätta skämtet till varandra innan de ska framträda. Början av skämtet och slutet av skämtet är alltid samma men de brukar ha olika vägar i mellan. De gör så skämtet alltid blir roligt. Det finns historier där komiker har improviserat tillsammans och hållt skämtet igång i närmare en timme.
- Rodney Dangerfield och Buddy Hackett var inbjudna till filmen och var positiva till idén men kunde inte då de inte var friska (de dog innan filmen hade premiär). De tänkte ha en privat visning till Johnny Carson i hans hem men han dog några dagar efter premiären så de bestämde sig för att hylla filmen till honom.
- Terry Gilliam intervjuades men ljudet blev dåligt under inspelningen. Den intervjun finns med på dvdn men där Paul Provenza kommenterar den. Han berättar då att han lärde sig att en regissör alltid ska ha hörlurar med sig.
- Chevy Chase spelade in en version av skämtet men valde att inte ha med den i filmen då han var rädd för att hans dotter inte skulle gilla skämtet.
- Reklamen för filmen lovade att den inte skulle ha våld eller nakenhet men mycket svordomar. Så Penn Jilette fick pixla vissa delar av en “vän” som delade jacuzzi med en av komikerna.
- Alla som tackas under “Very Special Thanks” i eftertexterna intervjuades men kom inte med.
Jag visste inte först att detta skulle vara en dokumentär om ett väldigt speciellt skämt utan trodde mest det var en vanlig komedi.
Skämtet är ett som komiker hållit på med i flera år och är egentligen inte så roligt utan går ut på att chockera så mycket som möjligt.
I denna dokumentär är det flera kända komiker och även skådespelare som berättar sina versioner av skämtet.
Dokumentären var lite intressant men inte så underhållande som jag hade hoppats på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar