Carrie White är skolans hackkyckling. Alla de andra retar henne. Som om det inte skulle vara nog har hon en överreligiös mamma, som snabbt påpekar Carries handlingar och hävdar att hon syndar. En utav skolans personal tar tag i saken och börjar prata med Carrie och försöker bygga upp hennes självförtroende.
Sakta men säkert börjar Carrie blomma ut, och när Sue övertalar sin kille att gå med Carrie på skolbalen (eftersom Sue har skuldkänslor för Carrie), ser det ut som om allt kommer att ordna sig.
Men någon planerar ett elakt Practical Joke riktat mot den stackars flickan. Vad de inte vet är att Carrie har en färdighet som låter henne röra föremål med tankarna. En sådan flicka bör inte retas upp...
Inte den bästa Stephen King filmen.
Men storyn är helt ok. Men inte så bra så man gör en uppföljare. Som dom gjorde.
Och som jag visste om INTE skulle bli så jättebra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar