Virginia är en mycket framåtsträvande student, en av de bästa i den privatskola hon går i. Strax före hennes 18-årsdag mördas hennes vänner en efter en på ett mycket brutalt sätt. Virginia börjar misstänka att hon själv är den skyldige och att hon begår dessa mord under sina konstiga blackouter som hon lider av efter att ha varit med i en olycka ett år tidigare.
Onödig Fakta:
- Filmen gjordes med inget slut i åtanke för att det skulle bli ett annorlunda slut.
- När skådespelarna var tvungna att ha makeupen på sig i flera timmar så gick de ofta runt i kvarteren och skrämde folk
- På postern av filmen så står det "John Will Never Eat Shish Kebab Again.". Ingen karaktär i filmen heter John
- Inget officiellt soundtrack gjordes till filmen
- Detta var den filmen som tjänade in mest pengar i Kanada tills filmen Porkys dök upp på biograferna året därpå.
- Skådespelaren Glenn Ford söp till det ordentligt under inspelningen
- Detta är en av två slasherfilmer som producenterna André Link and John Dunning gjorde 1981. Den andra var My Bloody Valentine
- Flera fans blev arga när filmen släpptes på dvd 2004. De hade då bytt ut framsidan och en låt i början av filmen. 2009 så släpptes filmen igen då med allt som det var när den släpptes 1981.
- Detta är den enda slasherfilmen som J. Lee Thompson regisserade
- Thomas R. Burman tog över Stephan Dupuis inom special effekterna.
- Tracy E. Bregmans biografiska debutfilm
Eftersom min födelsedag närmar sig så tänkte jag se denna filmen igen. En annorlunda slasherfilm där den kändaste i filmen är Melissa Sue Anderson mer känd för sin roll Mary Ingalls i tv-serien “Lilla Huset på Prärien”. Denna gjordes precis efter att serien lades ner.
Detta är den andra kanadensiska slasherfilm jag älskar. Den andra är såklart Black Christmas. Bägge filmerna är väldigt annorlunda och inte många känner till filmerna eller rent ut glömt bort dem.
Utgåvan jag ser på är just den från 2004 men en discolåt som inte passar in körs i inledningen. Annars har filmen en hel del innovativa mord som återanvänts i senare slasherfilmer.
Karaktärerna är även de som de vanliga slasherfilmerna som med nörd, den tuffa killen och den konstiga. Den sista är alltid den som de vill att man ska misstänka. Men inte i den här filmen. Här är det olika personer man misstänker hela tiden. Men det finurliga med filmen är att vem man än misstänker så visar det sig vara helt fel. Det är det som gör filmen mer underhållande än de flesta slasherfilmerna.
Klädstilen i övrigt känns inte 80-tal utan mycket tidigare. Som t.ex en som ser ut som Dr. Who gjorde under 60-talet.
Filmen är inte som de kända slasherserierna som t.ex Halloween och Fredagen den 13:e där man vet vem mördaren är och är inte heller onaturlig som de är.
Den här känns lite seg mellan morden men det är twisten som gör den speciell men även morden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar