måndag 28 november 2011

Film: the House that Dripped Blood (1971)

The_House_That_Dripped_BloodEn polisinspektör från Scotland Yard anländer till en liten by där underliga saker skett i ett spökligt hus. Fyra olika händelser spelas upp som olika småfilmer, innan polisinspektören själv anländer till huset för att se vad som försiggår där egentligen.

 

Onödig Fakta:

  • Fick namnet “Huset som droppade blod” i Sverige
  • Första stora filmen av Peter Duffel
  • Vincent Price blev tillfrågad att spela Pat Henderson
  • I delen som kallas “Waxwork” så går Peter Cushing förbi Christopher Lee som Dracula
  • Man kan se Christopher Lee läsa boken “Lord of the Rings”. Över 30 år senare så var han med i en filmatisering om den.
  • Peter Cushing försökte bryta kontraktet så han kunde vara hemma med sin sjuka fru men han var tvungen att vara med i filmen
  • I början så ville den brittiska censuren ge filmen ett A (ungefär som den amerikanska PG). Men producenterna var rädda för att då skulle filmen gå dåligt på biograferna så de sa till censuren att antingen ge filmen ett X eller så släppte de inte filmen. Censuren gav med sig.
  • Peter Duffel ville att filmen skulle heta “Death and the Maiden” men producenten ville ha ett annat namn.
  • 3 av skådespelarna i filmen har spelat Dr Who. Även en kvinnlig skådis i filmen har spelat en kvinnlig variant av karaktären.
  • Christopher Lee är med i över 50 minuter av filmen.
  • Det står “also Starring” Tom Adams fast han endast pratar sju gånger i filmen.

 

En polis från Scotland Yard kommer till ett hus i en liten by som letar efter en filmstjärna som försvunnit.

När han kommer till den lokala polisstationen så träffar han den lokala polisen som berättar vad som hänt personerna som bott tidigare i huset.

Den första som bodde där för två år sen var en författare. Eftersom han flyttat dit där nyligen och huset ligger lite öde så är det perfekt för en författare som vill arbeta lite ostört.

När han flyttar dit med sin fru så är huset redan möblerat och den som bodde där sist hade lämnat kvar flera böcker.

Författaren som skriver skräcknoveller och när han börjar skriva om en galen man som rymmer från ett mentalsjukhus så börjar han komma till liv.

Denna historia var väldigt spännande med en riktigt bra twist.

 

Nästa som bodde i huset var en pensionerad aktieman vid namn Phillip (Peter Cushing) som flyttar dit för att bo för sig själv så han kan göra det han älskar men inte han hann göra när han jobbade. Hålla på med blommor.

När han en gång besöker ett skräckmuseum så blir han besatt av en vaxdocka som liknar en kvinna han kände.

En kväll så knackar en man på hos Phillip som tidigare var ovänner då båda männen var kära i samma kvinna. När det går ut på byn så vill mannen gå in på skräckmuseumet. Där får även han se vaxdockan. Då börjar deras fejd igen över kvinnan.

Denna historien börjar inte lika bra som den förra fast som vanligt är Cushing en brilliant skådespelare. Den utspelar sig mer på skräckmuseumet än i själva huset.

 

Den tredje som bodde där var Mr. Reed (Christopher Lee) som flyttade in med sin dotter. Mr. Reed jobbar väldigt mycket så han hyr in en Nanny som både passar och lär hans dotter.

Dottern får inte träffa andra barn eller ens ha leksaker. När hennes Nanny köper en docka så blir Mr. Reed väldigt arg och slänger den i elden.

Han vill inte berätta varför eller vem mamman var och vad hon var för något.

Den här historien börjar lite småseg men har ändå en spännande ton. Helt klart en av de bättre delarna i filmen.

 

Den senaste som bodde i huset var en skådespelare som just polisen letade efter när han försvunnit. Polisens spår ledde till detta huset.

Det visar sig att skådespelaren som flyttade dit medans han höll på att spela in en skräckfilm. Han besöker en antikaffär och köper en kappa som en Dracula-kappa eftersom de som gör dem i till filmen inte lyckades riktigt så bra som han ville. När han testar kappan framför spegeln så ser han inte sig själv i spegeln. Det visar sig att kappan gör honom till en vampyr.

Denna vampyrhistoria är lite annorlunda än de vanliga men som vanligt så gillar jag inte vampyrfilmer så mycket så det tar vid lite när jag ser den. Men de lyckas ändå lite hålla mig kvar.

 

Själva ramberättelsen i filmen är inte så speciell. I alla fall inte början och de om är mellan historierna. Men den avslutar filmen med värdighet som kopplar samman alla historierna.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar